I 16 år levde Markus Näslund mitt i världens största hockeyliga. NHL innebar framgång, pengar och ett liv många drömmer om – men också prestationspress, skador och rädsla för att misslyckas. Genom allt har tron på Gud funnits där som en trygghet.

I dag är livet betydligt lugnare.

Det är inte längre träningsscheman, bortamatcher och nästa NHL-match som styr Markus Näslunds vardag. Efter hockeykarriären har han bland annat arbetat med fastighetsutveckling och investeringar, blivit delägare i en restaurang och engagerat sig i ett projekt med en stugby i Åre.

– Jag är inblandad i rätt mycket. Framför allt på fastighetssidan, säger Markus.

Men vägen hit började långt från NHL:s stora arenor.

Från Örnsköldsvik till världens största hockeyliga

Markus växte upp i Örnsköldsvik, en stad där hockeyn länge haft en självklar plats. Han beskriver en uppväxt med engagerade ledare och skickliga lagkamrater, som gav honom goda möjligheter att utvecklas.

– Som allt annat i livet är det mycket tillfälligheter som styr. Att kunna ha ishockeyn som jobb och livnära sig på det är få förunnat.

När Markus var 20 år öppnades dörren till NHL.

Han lämnade Modo Hockey och Sverige, och reste tillsammans med sin livskamrat Lotta över Atlanten för att spela i Pittsburgh. Det blev början på en lång NHL-karriär.

16 år senare flyttade familjen tillbaka till Örnsköldsvik.

I dag har Markus och Lotta tre barn – två vuxna döttrar som flyttat hemifrån och en son som fortfarande bor hemma.

Och trots alla år på andra sidan Atlanten är det tydligt var hemma är.

– Jag gillar Örnsköldsvik. Det är en fantastisk natur här. Sommartid är det jättevackert ute till havs. Vi har ett sommarställe på en ö, och är rätt mycket ute med båt.

Tron på Gud fanns med redan som barn

Tron kom inte in i Markus liv först när han blev vuxen, eller när pressen inom elitidrotten ökade.

Den har funnits där sedan barndomen.

Hans farfar var pastor i pingstkyrkan i Gottne, och båda föräldrarna hade kyrklig bakgrund. När Markus var omkring nio år blev familjen en del av en församling, och kyrkan blev en naturlig del av livet.

Som tonåring besökte han ibland väckelsemöten som gjorde starkt intryck på honom.

– Jag kände att det hände saker på mötena. Jag är fascinerad över det övernaturliga som sker på väckelsemöten.

Men för Markus har tron aldrig handlat om religiösa krav.

Den har varit något personligt.

En trygghet mitt i livet.

– Tron har alltid varit en trygghet, något som har gett mig ett lugn. Jag har haft min gudstro hela tiden och det har varit den största styrkan för mig.

”Det var inget konstigt att vara kristen och ishockeyproffs”

Under åren i USA och Kanada märkte Markus också en skillnad jämfört med Sverige.

Det fanns en större öppenhet kring tro.

– Där var det inget konstigt alls att vara kristen och ishockeyproffs.

Tron behövde inte gömmas undan eller göras till en privat hemlighet. Den kunde helt enkelt vara en naturlig del av vem man var – även mitt i elitidrottens värld.

Vad händer efter döden?

Frågorna om Gud handlar för Markus inte bara om livet här och nu.

Han funderar också över vad som kommer efteråt.

– Jag tror absolut att det finns ett liv efter detta, men det är svårt att ge en fullständig bild av det.

Han har bland annat lyssnat på människor som berättat om nära-döden-upplevelser och möten med Jesus.

– Det är svårt att beskriva storheten i det. Det är så pass stort att vi inte kan sätta ord på det.

Även tankarna om Jesu återkomst och den sista tiden har funnits med.

– Absolut. Jag har läst delar av Uppenbarelseboken och om den sista tiden. Det finns med någonstans i bakhuvudet.

Samtidigt är Markus försiktig med tvärsäkra förutsägelser.

– Sedan är det många domedagsprofeter genom åren som sagt att det bara är en månad eller vecka kvar. Men jag är för dåligt beläst för att kunna säga något mer än så.

”Jag kan se Guds beskydd”

När Markus ser tillbaka på sitt eget liv tycker han sig kunna se Guds hand på flera platser.

Redan som barn var han mycket aktiv, ibland så aktiv att det kunde ha slutat illa.

– Jag gjorde grejer och ramlade ner från höjder. Men det gick alltid bra… där kan jag se Guds beskydd.

Även hockeykarriären ser han med stor tacksamhet.

Att bli en av de få som inte bara når NHL utan dessutom får stanna där under många år, är ingenting han tar för givet.

– Jag har absolut fått ett beskydd och en välsignelse att nå dit.

Bakom NHL-drömmen fanns en annan verklighet

Utifrån sett kan livet som NHL-stjärna verka som själva definitionen av att lyckas.

Pengar. Fullsatta arenor. Resor. Status. Framgång.

Men Markus vill nyansera den bilden.

– Jag har haft ett fantastiskt liv. Men det har funnits en baksida. Att lyckas som ishockeyproffs och tjäna mycket stora pengar, det glamouriseras i media. Folk ser bara det positiva.

Bakom framgången fanns uppoffringar som sällan syntes.

– Jag har varit borta mycket från familjen, och det var en uppoffring. Jag hade en prestationspress över mig varje dag, jag var helt enkelt tvingad att leverera.

Och kroppen fick betala ett pris.

– Jag spelade fast jag var skadad, och jag kände mig aldrig riktigt hundra under säsongen. Man skulle bara igenom det och det tärde på psyket.

Rädslan att misslyckas

Det kanske mest påfrestande var ändå det som pågick på insidan.

Rädslan för att inte vara tillräckligt bra.

– Spelade man dåligt riskerade man att bli utbytt eller nerflyttad. Sådana tankar snurrade ständigt i huvudet.

När karriären till slut var över fanns därför också en oväntad känsla:

Lättnad.

– Jag kunde äntligen andas ut när karriären var över.

Mycket av pressen hade dessutom inte bara kommit från tränare, publik eller klubbar.

Den kom från honom själv.

– Jag hade så höga krav på mig själv, att jag aldrig var riktigt nöjd. Och när det gick dåligt blev det ännu jobbigare. Det blev som en ond cirkel.

När allt du byggt livet kring plötsligt tar slut

Att lämna elitidrotten innebär samtidigt en annan utmaning.

Under många år har nästan hela livet haft ett tydligt mål och ett fast schema. Träningar, matcher och resor har avlöst varandra.

Sedan tar allt slut.

Markus berättar att övergången kan bli mycket tuff för tidigare elitidrottare. En del drabbas av psykisk ohälsa, missbruk eller problem i sina relationer.

– Man har haft ett jätteuppbokat schema. Plötsligt en dag tar det bara slut, och man har inte ett jobb att falla tillbaka på så man kan starta ett nytt liv.

För Markus blev rollen som general manager och verksamhetschef i Modo Hockey viktig när familjen återvände till Sverige.

– Det höll mig sysselsatt och var väldigt bra för mig. Flera har det tufft när de inte får utöva det de tidigare livnärde sig på, och känna sig behövda.

Familjen kom före hockeyn

Mitt i prestationskulturen försökte Markus ändå påminna sig om vad som egentligen betydde mest.

– Familjen och hälsan var det viktigaste, ishockeyn kom efter det.

Samtidigt vet han att en elitkarriär kräver enormt fokus.

– Om man inte är dedikerad och prioriterar det man håller på med, kommer man aldrig bli tillräckligt bra. Det gäller att välja bort mycket annat och fokusera helhjärtat.

Det är kanske just den balansen som är så svår.

Att ge allt åt något… utan att låta det bli allt man är.

Det han skulle säga till sitt yngre jag

När Markus idag ser tillbaka på den yngre killen som jagade nästa seger, nästa mål och nästa prestation finns det något han önskar att han hade förstått tidigare.

– Lägg inte så mycket press på dig själv, försök njuta av resan.

För tiden går fort.

Och ibland märker vi inte hur mycket vi faktiskt fått, förrän en period redan är över.

Idag försöker Markus därför uppskatta de enklare sakerna i livet.

Varje vardagsmorgon tränar han tillsammans med sin fru.

– När jag inte tränar saknar jag det jättemycket. Det är en positiv rutin som gör att man tar hand om kroppen. Den gör att jag lägger mig i tid på kvällen, och kliver upp i tid på morgonen. Det blir en helhet.

En enkel livsregel

Så vad vill en före detta NHL-stjärna föra vidare till sina barn och till en yngre generation?

Markus svar handlar varken om framgång, pengar eller prestation.

Det handlar om hur vi behandlar varandra.

– Man kommer väldigt långt med att försöka behandla sin nästa som man själv vill bli behandlad.

Det är en livsregel han själv försöker hålla fast vid.

– Om alla skulle leva efter det måttet tror jag att vi skulle ha en fin värld. Jag försöker leva så. Jag säger inte att jag gör det, men jag har det som en ambition.

Jesus säger: ”Behandla andra så som ni vill att de ska behandla er. Detta är vad Gud har sagt genom Moses lag och profeterna”. Matteusevangeliet 7:12

Läs mer om Markus Näslund på Wikipedia >>
Källa: Jesus.se >>

---

Har du en fråga, tanke eller bara vill snacka med någon?

Chatta med oss, eller kommentera inlägget längre ner på sidan – vi svarar så fort vi kan. Du kan även mejla JesusPeople.se@gmail.com och messa till 072-430 99 11. Du är inte ensam – Gud är nära!

Med kärlek från redaktionen /Tomas och Mia ♡
LÄS VÅR VISION HÄR:  Varför vi heter JesusPeople.se >>

Varför bry sig om Jesus?

Jesus är centrum i den kristna tron. Genom hans liv, död och uppståndelse får vi den tydligaste bilden av vem Gud är och hur Gud ser på oss. Bibeln beskriver hur Gud av ren kärlek till dig och mig, blev människa i Jesus Kristus. Han kliver rakt in i vår verklighet – i kampen, bristerna, sorgen och allt som gör ont – och visar att Gud inte står på avstånd. ”Herren är nära alla som ropar, de som ärligt ropar till honom” Psaltaren 145:18 >>

Men berättelsen stannar inte där. Jesus visar också vägen vidare. Genom hans uppståndelse öppnas en ny start för varje människa – ett nytt liv tillsammans med Gud. Det är det Jesus talar om när han säger att vi kan ”födas på nytt” in i Guds rike. Läs mer i Johannesevangeliets tredje kapitel >>

Många tror att kristen tro handlar om att “goda människor hamnar i himlen och onda i helvetet”. Men i Bibeln är det tvärtom mycket enklare – och mycket mer befriande. Det är först när vi inser att vi inte klarar livet perfekt på egen hand, som vi kan ta emot det Gud ger. Det handlar inte om prestationer, poäng eller att lyckas vara tillräckligt bra. Det handlar om att ta emot Guds utsträckta hand – Jesus.

Att leva som kristen – ABC

A – Acceptera att du är en syndare som behöver Guds nåd. Ingen av oss är perfekta. ”Alla har ju syndat och gått miste om härligheten från Gud.” Romarbrevet 3:23

B – Bekänn din tro på Jesus. Att han är Herre i ditt liv och att Gud uppväckte honom från de döda. ”Du blir räddad (frälst) om du med din mun bekänner Jesus som Herre över ditt liv och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda.” Romarbrevet 10:9

C – Cellsyn… Se dig själv som en del av Jesus (hans förlängda arm så att säga) på jorden, en levande cell i något större som kallas Guds församling. Vi hör ihop och vi behövs. ”Ni utgör alltså Kristi kropp, och var för sig är ni delar av den.” Första Korinthierbrevet 12:27

Jesus säger: ”Om du väljer att leva i mig, och mina ord (som du finner i Bibeln) förblir i dig, då kan du be om vad du vill (som stämmer överens med Guds vilja), och det ska ske. Min Fader blir ärad när du bär rikligt med frukt och på det sättet visar att du är min lärjunge (följare).” Johannesevangeliet 15:7