Gud vill komma nära sitt folk. Men vad händer när människan börjar behandla Guds närvaro som något självklart? Tredje Moseboken 8–10 börjar med glädje och gudomlig eld, för att sluta i en tragedi som påminner oss om att Gud är kärleksfull, men också helig.
Under de första sju kapitlen har Gud visat Israel, hur offren ska gå till. Nu är tabernaklet färdigt och prästerna ska börja sin tjänst. Allt är redo. Mose tvättar Aron och hans söner, klär dem i prästkläder och smörjer dem med olja. Offren bärs fram på det sätt som Gud har sagt. Under sju dagar förbereds prästerna för uppgiften. Sedan kommer den stora dagen.
1. Se vad som händer – Gud kommer nära
I Tredje Mosebokens nionde kapitel, träder Aron för första gången fram som överstepräst. Han offrar för sin egen synd och sedan för folket. Därefter lyfter han händerna och välsignar dem. Och något fantastiskt händer… Herrens härlighet visar sig för hela folket. Eld går ut från Herren och förtär offret på altaret. Folket reagerar med jubel, och faller ner med ansiktet mot marken. Det är svårt att tänka sig en starkare bekräftelse. Gud har accepterat offret. Gud är mitt ibland dem. Och Gud har kommit nära. Men sen kommer nästa kapitel.
Arons söner Nadab och Abihu tar varsin fyrpanna (metallbehållare), lägger eld och rökelse i dem och bär fram det som texten kallar för ”främmande eld inför Herren, något som Gud inte hade befallt dem.” Och återigen går eld ut från Herren. Men den här gången förtär elden inte offret. Den förtär istället Nadab och Abihu. Samma gudomliga eld som nyss var ett tecken på Guds närvaro och välsignelse, blir nu ett tecken på Herrens dom.
2. Förstå bilden – Guds närvaro är inte något vi kontrollerar
Berättelsen är obehaglig. Och kanske är det meningen. Det är frestande att försöka hitta en enkel förklaring till exakt vad Nadab och Abihu gjorde. Olika förslag har lagts fram genom tiderna… Använde de fel eld? Gick de in någonstans där de inte fick vara? Var de berusade eller oheligt lättsinniga? Texten själv ger oss inte alla detaljer. Den säger bara något mycket viktigt: De gjorde något som Gud inte hade befallt, och som var oheligt. Och Mose förklarar det som hänt ”Bland dem som kommer nära, mig ska jag visa mig helig” /Tredje Moseboken 10:3 Det är här berättelsens centrum finns. Nadab och Abihu var inte människor långt borta från Gud. De var präster. De hade fått ett unikt privilegium: att komma nära Herren. Men närheten gav dem inte rätt att själva bestämma hur Gud skulle bemötas. Tvärtom. Ju närmare det heliga de kom, desto viktigare blev det.
Visste du att?
Direkt efter Nadabs och Abihus död säger Gud till prästerna att de ska kunna ”skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och rent” och undervisa Israel om Guds bud. /Tredje Moseboken 10:10–11
Det hjälper oss att förstå kapitlets budskap: prästens uppgift var inte bara att utföra religiösa ritualer. Han skulle hjälpa folket att förstå skillnaden mellan det som tillhör Gud och det som kunde behandlas som vanligt. Vad som är heligt, och vad som är oheligt och inte behagar Gud.
3. Se Jesus – vägen är öppen, men Gud har inte blivit mindre helig
När vi kommer till Nya Testamentet, händer något fantastiskt. Genom Jesus öppnas vägen in i Guds heliga närvaro. Hebreerbrevet säger att vi genom Jesu offer på korset, får frimodighet att gå in i det allra heligaste. Det som bara översteprästen en gång om året fick närma sig, får Jesu efterföljare nu komma nära – varje ny dag. Det är nästan svindlande. Men Nya Testamentet drar inte slutsatsen: Nu behöver vi inte längre ta Guds helighet på allvar. Tvärtom. Hebreerbrevet säger ”Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med vördnad och fruktan. Ty vår Gud är en förtärande eld.” Hebreerbrevet 12:28–29
Jesus gör alltså inte Gud mindre helig. Han gör det möjligt för oss att komma nära en helig Gud. Det kristna evangeliet är inte att det heliga har blivit vanligt. Det är att Jesus har öppnat vägen in i det heliga. Och det förändrar hur vi ser på nåden. Nåd betyder inte att Gud ser mindre allvarligt på synd, och allt som skiljer oss från Gud. Nåd betyder att vi får komma nära Herren, genom det offer som Jesus gav för oss.
4. Ta det med dig – har Gud blivit för vanlig?
Det finns en risk också för oss. Inte att vi bär fram främmande eld i ett tabernakel. Men att Gud långsamt blir så vardaglig, att vi tror att vi kan leva hur som helst . Inte ta Guds ord på allvar… Vi sjunger om honom. Pratar om honom. Diskuterar teologi. Lyssnar på predikningar. Ber våra böner. Men någonstans längs vägen kan vi börja glömma, vem det är vi faktiskt närmar oss. Herren Gud själv.
Gud vill vara nära dig. Det är ett av Bibelns stora budskap. Men närhet är inte detsamma som respektlöshet. Jesus lär oss faktiskt båda sakerna samtidigt. Vi får säga ”Vår Far.” Men nästa mening i Herren bön är ”Låt ditt namn bli helgat.” Intimitet och vördnad hör ihop… Kanske är därför den viktigaste frågan från Tredje Moseboken 8–10 inte: Varför dog Nadab och Abihu? Utan: Behandlar jag det heliga, som något vanligt?
Gud vill inte skrämma bort dig, från sin heliga närvaro. Istället har han genom Jesu blod, öppnat vägen in dit. Men när vi kommer nära Herren, upptäcker vi också något viktigt: Den Gud som älskar oss är större, renare och heligare än vi någonsin kan föreställa oss. Och kanske är sann tillbedjan just detta… Att våga komma väldigt nära Herren – utan att någonsin glömma bort att Gud fortfarande är helig.
Fundera över…
Om Guds helighet fick prägla mitt liv mer på djupet – vad skulle då behöva förändras?
Läs bakgrunden till vår serie ”Varför ska jag ens läsa Tredje Moseboken?” >>
Läs mer om Guds helighet i Nya Testamentet
Apostlagärningarna 5:1–11
Berättelsen om Ananias och Safira påminner om att Guds närvaro, inte gjorde Herrens helighet mindre allvarlig i Nya Testamentet. När de ljuger inför Gud får det dramatiska konsekvenser, och stor fruktan kommer över hela den första församlingen.Hebreerbrevet 10:19–31
Genom Jesus får vi frimodighet att gå in i det allra heligaste, samtidigt som vi påminns om allvaret i att vända Gud ryggen.Hebreerbrevet 12:28–29
Vi får tjäna Gud med tacksamhet, vördnad och bävan… eftersom ”vår Gud är en förtärande eld”.Första Petrusbrevet 1:15–16
Guds helighet får konsekvenser för hur hans folk lever ”Var heliga, för jag är helig.”Första Korinthierbrevet 11:27–32
Paulus varnar här för att behandla Herrens måltid lättvindigt. För också i det nya förbundet, ska det heliga tas på allvar.
Har du en fråga, tanke eller bara vill snacka med någon?
Chatta med oss, eller kommentera inlägget längre ner på sidan – vi svarar så fort vi kan. Du kan även mejla JesusPeople.se@gmail.com och messa till 072-430 99 11. Du är inte ensam – Gud är nära!
Med kärlek från redaktionen /Tomas och Mia ♡
LÄS VÅR VISION HÄR: Varför vi heter JesusPeople.se >>
Varför bry sig om Jesus?
Jesus är centrum i den kristna tron. Genom hans liv, död och uppståndelse får vi den tydligaste bilden av vem Gud är och hur Gud ser på oss. Bibeln beskriver hur Gud av ren kärlek till dig och mig, blev människa i Jesus Kristus. Han kliver rakt in i vår verklighet – i kampen, bristerna, sorgen och allt som gör ont – och visar att Gud inte står på avstånd. ”Herren är nära alla som ropar, de som ärligt ropar till honom” Psaltaren 145:18 >>
Men berättelsen stannar inte där. Jesus visar också vägen vidare. Genom hans uppståndelse öppnas en ny start för varje människa – ett nytt liv tillsammans med Gud. Det är det Jesus talar om när han säger att vi kan ”födas på nytt” in i Guds rike. Läs mer i Johannesevangeliets tredje kapitel >>
Många tror att kristen tro handlar om att “goda människor hamnar i himlen och onda i helvetet”. Men i Bibeln är det tvärtom mycket enklare – och mycket mer befriande. Det är först när vi inser att vi inte klarar livet perfekt på egen hand, som vi kan ta emot det Gud ger. Det handlar inte om prestationer, poäng eller att lyckas vara tillräckligt bra. Det handlar om att ta emot Guds utsträckta hand – Jesus.
Att leva som kristen – ABC
A – Acceptera att du är en syndare som behöver Guds nåd. Ingen av oss är perfekta. ”Alla har ju syndat och gått miste om härligheten från Gud.” Romarbrevet 3:23
B – Bekänn din tro på Jesus. Att han är Herre i ditt liv och att Gud uppväckte honom från de döda. ”Du blir räddad (frälst) om du med din mun bekänner Jesus som Herre över ditt liv och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda.” Romarbrevet 10:9
C – Cellsyn… Se dig själv som en del av Jesus (hans förlängda arm så att säga) på jorden, en levande cell i något större som kallas Guds församling. Vi hör ihop och vi behövs. ”Ni utgör alltså Kristi kropp, och var för sig är ni delar av den.” Första Korinthierbrevet 12:27
Jesus säger: ”Om du väljer att leva i mig, och mina ord (som du finner i Bibeln) förblir i dig, då kan du be om vad du vill (som stämmer överens med Guds vilja), och det ska ske. Min Fader blir ärad när du bär rikligt med frukt och på det sättet visar att du är min lärjunge (följare).” Johannesevangeliet 15:7
